Forskningsprogram analyserade kön, konsumtion och hushåll - NIKK

Det mångvetenskapliga svenska forskningsprogrammet SHARP har analyserat hushållens roll i miljöpolitiken. Fyra kommuner (Göteborg, Huddinge, Piteå och Växjö) valdes att delta i projektet. Programmet avslutades 2008. Forskningen inom SHARP har utnyttjat Statistiska Centralbyråns hushållsutgiftsundersökningar för att analysera hur olika socioekonomiska faktorer påverkat hushållens konsumtionsmönster. Den statistiska analysen bygger på variationen mellan enskilda hushåll och upprepas för fyra av undersökningsåren (1978, 1985, 1992 och 2003).

Programmet bygger på tre centrala observationer:

• Miljöpolitiken baseras i hög grad på medborgarnas aktiva deltagande. Såväl nationella som lokala politiska strategier lyfter fram hushållens roll, inte minst då det gäller specifika aktiviteter såsom källsortering och konsumtion av ”gröna” produkter och tjänster.
• Medan svenska hushåll i många sammanhang ger uttryck för en omfattande miljömedvetenhet samt en vilja att ta ett miljöansvar är det inte alltid som denna vilja omsätts i aktiv handling.
• Vi ser idag att en rad olika politiska styrmedel – informativa,ekonomiska, strukturella etc. – används för att stimulera ett hållbarthushållsbeteende. För att dessa styrmedel ska kunna utformas på ett ändamålsenligtsätt finns samtidigt ett behov av en fördjupad förståelse om hurhushåll väljer – eller inte väljer – att integrera miljövänliga aktiviteter i sinvardag samt på vilket sätt olika styrmedel tas emot beroende på hushållens värderingar, upplevda normer och de eventuella hinder (t.ex. i termer av tid, pengar, kunskap) som kringgärdar sådana aktiviteter.

Forskningsprogrammet konstaterar att

• Den sociotekniska kontexten (t.ex. samhällsplanering) som kringgärdar hushållens vardag har idag – och har också historiskt haft – en tydlig inverkan på svenska hushålls konsumtionsmönster och detta stärker behovet av en miljöpolitik som utreder och belyser möjligheterna att påverka denna kontext. En effektiv politik för hållbar utveckling bör således rikta uppmärksamheten på hur flera olika politikområden (t.ex. bostadspolitik, penningpolitik, trafikpolitik) påverkar – direkt eller indirekt – hushållens vardagsbeteende
• Det är väsentligt att hushållen är övertygade om att deras val av miljömärkta varor faktiskt spelar en roll. Den nuvarande frånvaron av ett sådant förtroende utgör en mycket viktig förklaring till varför svenska hushåll inte vill köpa exempelvis miljömärkt elektricitet.
• Överlag finns det skäl att i politiken tydligare betona kopplingen mellan miljöval och beteende (som till exempel minskat bilresande) samt personliga motiv (såsom förbättrad hälsa).

Kvinnors och mäns generella miljömedvetenhet

I två enkätstudier riktade till ett slumpmässigt urval av hushållen i fyra kommuner (Piteå, Huddinge, Göteborg och Växjö) år 2004 och år 2006 studerades bland annat hushållens generella miljömedvetande, problemmedvetenhet och normer.

Resultaten visar att hushållen har en relativt hög grad av allmänt miljömedvetande, kvinnor mer än män, yngre mer än äldre och högre utbildade mer än lägre utbildade. Ingen skillnad finns mellan hushåll med bil och hushåll utan bil i detta avseende. Hushållen uppvisar också en hög grad av medvetenhet när det gäller de problem som luftföroreningar från privatbilismen förorsakar. Man upplever luftföroreningarna som ett allvarligt globalt hot, ett något mindre allvarligt hot nationellt och lokalt (kommunalt) och ytterligare något mindre som ett personligt hot. Resultaten visar också att ju högre grad av generell miljömedvetenhet desto allvarligare upplevs hotet från privatbilismen.

Resultatet visar att kvinnor, yngre och högutbildade tenderar att uppleva hotet som allvarligare än män, äldre och lågutbildade. När det gäller luftföroreningar som ett lokalt och personligt hot finns även skillnader mellan hushåll med bil och hushåll utan bil. Tre av fyra hushåll utan bil instämmer helt eller delvis i att privatbilismen är ett lokalt hot och ett personligt hot, medan endast drygt hälften av hushållen med bil har samma uppfattning.

Hushållens konsumtion av transport, bostad och utlandsresor – med fokus på kön

Man studerade även hur kvinnor och män förhåller sig till olika frågor inom miljöpolitiken. Resultaten för hushållens konsumtion av transport, bostad och utlandsresor visar att hushåll med en kvinnlig ”föreståndare” tenderar att lägga en mindre andel av utgifterna på biltransporter. Detta korresponderar väl med annan forskning som visar att kvinnor använder bilen mindre för fritidsaktiviteter än män (medan kvinnor och män är lika frekventa bilförare då det gäller t.ex. arbets- och dagisresor).

Resultaten visar också att för vissa år har kvinnlig närvaro en positiv inverkan på bostadskonsumtion samt på andelen utgifter som går till utlandsresor. Det senare sambandet gäller för senare år (t.ex. 2003) och stämmer väl överens med resultat från marknadsföringsforskning som visar att kvinnor ofta är drivande när det gäller familjers beslut om att resa på t.ex. charterresor.

Man konstaterar att förhandlingarna i hushållen gäller såväl hur olika medlemmar förhandlar om vem som ska göra vad, liksom hur hushållsmedlemmarna bestämmer sig för vad som utgör relevanta och effektiva aktiviteter. Att olika medlemmar i ett hushåll kan ha olika mål och intressen har inneburit att fokus hamnat på ”hushållsmedlemmar” och inte ”hushåll” som aktörer. Förhandlingarna kan få såväl explicita som implicita uttryck och berör bl.a. könsbaserad arbetsfördelning.

Den sociala dimensionen av hållbar utveckling fokuserar på vem som agerar hur och berör bland annat kön. Studien kan inte påvisa att endera män eller kvinnor som grupper skulle vara mer miljömedvetna eller miljöengagerade men däremot har könskodade hushållsaktiviteter med relevans för miljön uppmärksammats. Medan kvinnorna i större utsträckning är intresserade av att köpa ekologiska matvaror, särskilt med sina barns hälsa i åtanken, har männen uttryckt kunskapsanspråk när det gäller energisystem för bostaden och kunnat resonera om vilka konsekvenser olika energival haft för deras miljöpåverkan.

Vem vill klimatkompensera sin konsumtion?

För att minska utsläppen av koldioxid införde den Europeiska Unionen (EU) under 2005 handel med utsläppsrätter. Idag är det främst företag som handlar med dessa rätter. Naturskyddsföreningen har dock startat en tjänst som gör det möjligt för privatpersoner att köpa utsläppsrätter för koldioxid. Om en individ väljer att köpa en utsläppsrätt innebär det att någon industrianläggning inom EU måste minska sina utsläpp av koldioxid med ett ton, t.ex. genom att investera i ny teknik. På så sätt bidrar individens köp till minskade utsläpp av koldioxid.

Resultaten från en av forskningsprogrammets undersökningar av studenter visar att till stor del är individernas vilja att köpa utsläppsrätter influerad av samma typ av faktorer som i fallen med källsortering och miljömärkt el. Respondenter som ålade sig själva ett personligt ansvar för att göra något åt koldioxidutsläppen uttryckte också generellt sett en vilja att köpa utsläppsrätter. Förekomsten av en sådan norm förstärktes om problemmedvetenheten om klimatfrågan var hög samt om det fanns en övertygelse om att ens köp skulle leda till faktiska reduktioner i utsläppen av koldioxid. Priset var dock också en viktig faktor och betalningsviljan sjönk markant med stigande priser.

Följande faktorer aktiverar en personlig norm för att som individ köpa utsläppsrätter. Det är individer som: (a) är av kvinnligt kön; (b) har hög problemmedvetenhet om klimatfrågan; (c) tror att deras är val har betydelse för utsläppen; samt (d) tror att andra har en hög vilja att köpa utsläppsrätter; är också mer benägna att internalisera en norm. Förekomsten av en sådan norm är tillsammans med priset på utsläppsrätten avgörande för valet att köpa.

 

Illustrationsbild: Colourbox