Konsumtion - NIKK

Av världens befolkning bor sju procent inom EU, men de står för 17 procent av den totala konsumtionen (1). Nordiska länder finns bland dem som konsumerar mest (2), vilket gör konsumtion till ett relevant tema då man pratar om klimatförändringen ur ett nordiskt perspektiv. Det finns också skillnader mellan hur kvinnor och män konsumerar.

Könsspecifika konsumtionsmönster

Konsumtionsmönstren generellt skiljer sig åt mellan kvinnor och män, både i fattiga och rika länder (3). Två viktiga faktorer bidrar till skillnaderna:

• Den könsuppdelade arbetsfördelningen
• Kvinnors och mäns olika tillgång till resurser och materiell rikedom.

Kvinnor har ofta mindre inkomst och mindre fritid än män, vilket påverkar deras konsumtionsformer. Kvinnor spelar en aktiv roll i den dagliga konsumtionen, där de ofta är ansvariga för familjens inköp. Ur det här perspektivet utgörs den största konsumtionsgruppen globalt av kvinnor. Det betyder dock inte att de också nödvändigtvis själva använder vad de köper. (4)

Både kvinnor och män konsumerar. Men kvinnors och mäns konsumtion ser olika ut (5). Statistik för OECD länderna visar på följande skillnader i mäns och kvinnors konsumtion (6):

Kvinnor

• gör mer än 80 procent av besluten om vad som köps i hushållet
• köper oftare billigare basvaror som mat, kläder och hushållsartiklar
• shoppar mer

Män

• använder mer än 80 procent av hushållets inkomster
• köper oftare dyrare kapitalvaror som hus, bilar och elektronik
• reser mer och flyger oftare
• äter mer kött.

Det som kallas kvinnors konsumtion är däremot ofta mer representativt som familjens konsumtion. Sammantaget är mäns konsumtion mer energiintensiv och miljöskadlig än kvinnors. Därmed kan man även dra slutsatsen att kvinnor ofta har mindre ekologiska fotavtryck än män både i rika och fattiga länder. (7)

Rika konsumerar mer

Men samtidigt visar forskning att utsläppen ökar med högre inkomst, både bland män och bland kvinnor. Traditionellt har konsumtion setts som typiskt kvinnligt medan männen har förtjänat familjens levebröd. Men i det rika och relativt jämställda Norden stämmer inte den bilden längre(8). I takt med att kvinnors inkomster närmar sig männens blir även konsumtionsmönstren mer lika. Att konsumtion och kön är en komplex fråga synliggörs även i en dansk studie om konsumtion i familjer, där resultatet var att det inte fanns betydande skillnader mellan kvinnors och mäns konsumtionsvanor, samtidigt som de intervjuade kunde uppleva att det fanns stora skillnader (9).

Barn blir konsumenter allt tidigare

Konsumtionen gäller inte bara vuxna. En norsk undersökning pekar mot att även barn blir konsumenter tidigare än förr, och att konsumtionsmönstren reproduceras. Mätt i pengar konsumerar pojkar mer än flickor, och även bland barn finns det skillnader i vad som konsumeras. Flickor konsumerar mest när det gäller kläder och smink, medan pojkarna konsumerar mer på alla andra områden, exempelvis datorer, teknik, och sport. (10). En dansk undersökning med fokus på 10-12 åringar visar på liknande resultat. Enligt den danska undersökningen är pojkar mer kritiska till reklam och konsumtion än flickor (11).

Hållbar konsumtion?

Sedan Brundtlandrapporten 1987 och Rio Earth Summit 1992 har hållbar konsumtion fått allt större uppmärksamhet i internationell politik (12). På Oslo Sympososium on Sustainable Consumption definierades hållbar produktion och konsumtion som:

“Användningen av varor och tjänster som fyller de grundläggande behoven och ger bättre livskvalitet, samtidigt som de minimerar resursanvändningen, giftiga material och avfall och föroreningar i ett livscykelperspektiv, så att man inte äventyrar kommande generationers behov”. (13, egen översättning)

Sedan dess har det varit större fokus på produktion och konsumtion, men det finns ingen systematisk information om kopplingen mellan kön, hållbar konsumtion och klimat (14). Undersökningar tyder på att kön har betydelse för hållbar konsumtion såtillvida att kvinnor är mer benägna att köpa ekologisk mat, de återvinner i högre grad än män och bryr sig mer om effektiv energianvändning än män (15). Kvinnor väger också oftare in etiska aspekter som barnarbete och rättvisemärkning då de gör sina val. Det här gäller också i Norden, som överlag rankar högre än de flesta länder i Västeuropa då det gäller etiska val (16). Statistik från Sverige indikerar att även kvinnor som hör till de fattigaste i samhället, ensamstående mammor, hör till dem som köper ekologiskt odlat (17).

Då det gäller konsumtion och kön är det ändå viktigt att hålla i minnet att kvinnor och män inte är homogena grupper. Konsumtion skapas i samspelet mellan kön och andra faktorer som attityder och livsstil. Att inse sambanden är viktigt för att undvika att tillskriva kvinnor vissa mönster och män andra och därmed förstärka könsstereotyper (20).

Systemförändring – degrowth och utsläppskvoter?

Kritiker hävdar att ”hållbar konsumtion” inte är tillräckligt för att bemöta med klimatförändringen. Ett alternativ som fått allt större uppmärksamhet är degrowth, ”nerväxt” – en motreaktion till det tillväxtbaserade ekonomiska systemet. (18). Ett annat alternativ som förts fram är individuella utsläppsrätter. Genom att ge var och en individuella kvoter för koldioxidutsläpp kunde de totala utsläppen begränsas. Idén är att de som vill överstiga sin kvot för utsläpp får köpa av andra som inte använder hela sin kvot (19).

 

Illustrationsfoto: Colourbox

 

(1) EEA 2005
(2) WWF 2004:10
(3) Oldrup & Breengaard 2009:22, Johnsson Latham 2007:34
(4) Oldrup & Breengaard 2009:22
(5) Jensen & Holm 1998; Grover et al. 1999, Warde 1997
(6) OECD 2008a:65, Oldrup & Breengaard 2009, Schultz & Stiess 2009:23,27
(7) Johnson Latham 2006:3, Westlund 2009:16
(8) Westlund 2009:16, Schultz & Stiess 2009:19
(9) Grønhøj & Ölander 2007
(10) Brusdal 2008
(11) Tufte 2010:409
(12) Oldrup & Breengaard 2009:22
(13) Grover et al. 1999
(14) Oldrup & Breengaard 2009:22, Johnsson-Latham 2006:3
(15) OECD, 2008a
(16) Ekström 2010:134
(17) OECD 2008b:48
(18) Pasanen och Ulvila 2009:29
(19) Johnsson-Latham 2007:71, Fawcett & Parag 2010:332
(20) Schultz & Stiess 2009:32