Spännande siffror - NIKK

Hushållen står för en betydande del av den totala energikonsumtionen, i EU är siffran en fjärdedel av den totala energianvändningen (1). Skillnader i hushållens energikonsumtion har vanligen förklarats av nivån på inkomster och utgifter, där högre inkomst tenderar att leda till högre energikonsumtion. (2). Däremot finns det inte mycket forskning med fokus på kopplingen mellan energianvändning och kön. Eftersom undersökningar visat på skillnader i kvinnors och mäns konsumtion, är en intressant fråga om det också återspeglar sig också i energianvändningen (3). En studie räknade om singelhushålls konsumtion till energianvändning, både direkt och indirekt energianvändning. Resultatet visade att singelmän utan barn i Sverige använde 22 procent mer energi än kvinnor i samma situation, och att män hade en högre energiintensitet (MJ/sek) i sin konsumtion än kvinnor – i alla inkomstgrupper. (4). I genomsnitt är energiintensiteten för svensk kvinna 10 MJ/sek medan motsvarande siffra för en genomsnittlig svensk man är 12 MJ/sek.

Kategorier där män konsumerade mer inkluderade transporter, utemåltider, alkohol och tobak. Kvinnor dominerade däremot då det gällde mat, hygien- och hushållsartiklar, vilket framgår ur tabell 1, som visar energikonsumtionen för genomsnittliga singelkvinnor och singelmän i Sverige (SE), Tyskland (DE), Norge (NO) och Grekland (GR).

Tabell 1. Total energikonsumtion och konsumtion i olika produktkategorier (MJ).(5)

För alla singelmän och -kvinnor i undersökningen var skillnaden i absolut energianvändning störst då det gällde kategorin transport. Där var skillnaden 23 000 till 32 000 MJ. Orsaken till könsskillnaderna beror till stora delar på att en genomsnittlig singelman använder mer pengar på fordon och bränsle än en genomsnittlig singelkvinna. I Norge var skillnaden mellan kvinnor och män betydligt mindre, där använde singelmän 6 procent mer energi än kvinnor (6). Det kan förklaras med att energikonsumtionen hänger ihop med inkomst. Att det inte finns någon statistiskt signifikant skillnad mellan hur män och kvinnor i Norge konsumerar är ett typexempel på det här, enligt Carlsson-Kanyama som var med och gjorde studien (7). Också i Sverige korrelerar inkomst väl med energianvändning. Den rikaste femtedelen av männen som tjänar fyra gånger så mycket som den lägsta inkomstgruppen av män, har dubbelt så stor energikonsumtion. Mönstret är det samma då det gäller kvinnor. (8)

Attityder till att spara energi

Hushållen står för 26 procent av den totala energianvändningen, enligt siffror från 2001, och av energin som används i hushållen står uppvärmningen för 70 procent i EU (9).  Studier visar att kvinnor använder mer energi i hemmen (10). Enligt en svensk studie duschar kvinnor till exempel mer än män: 41 procent av kvinnorna duschade varje dag, medan motsvarande siffra för män var 28 procent.  Kvinnor duschade dessutom längre än män och förbrukar därmed mer energi. (11)

En svensk undersökning om vad kvinnor och män kunde tänka sig att göra för att minska utsläpp av koldioxid visade att kvinnor genomgående var mer villiga att ändra sina vanor. 67 procent av kvinnorna kunde tänka sig att köra mindre bil, medan siffran för män var 46 procent. Att äta mindre kött var något som 49 procent av kvinnorna och 23 procent av männen kunde tänka sig att göra. 81 procent av kvinnorna var villiga att sänka elförbrukningen hemma medan motsvarande siffra för männen var 74 procent. Att sänka temperaturen inne ställde sig 66 procent av kvinnorna positivt till medan siffran för män var 57 procent. Av kvinnorna var 73 procent villiga att tvätta i 40 grader i stället för i 60 grader, medan siffran bland männen var 63 procent. (12)

Mest män beslutar om energi

Då det gäller beslutsfattandet relaterat till klimatpolicy finns överlag en ovanligt stark dominans av män. Det här gäller även energisektorn, och inte minst petroleumsektorn. (13) Då det gäller vem som sitter i energiföretagens styrelser visar en undersökning från Sverige på att styrelser till 72 procent bestod av män. Däremot fanns det stora skillnader mellan olika energiföretag. 52 energiföretag hade bara män i sina styrelser, medan andelen kvinnor hos 11 företag var mer än 40 procent. Här verkar företagets storlek vara en förklaring till varför vissa företagsstyrelser har en jämnare könsfördelning. (14).

Undersökningen visar att män är kraftigt överrepresenterade i svenska börsbolags styrelser. En orsak till den ojämna könsfördelningen som lyftes fram av företag var kvinnors brist på kompetens. Det leder till frågor kring hur företag med en stor andel kvinnor i styrelsen löst problemet. Mer omfattande analyser behövs på det här området (15), liksom då det gäller kopplingar mellan kön och energi i allmänhet.

 

Illustrationsbild: Colourbox

 

(1) EEA 2009
(2) Räty & Carlsson-Kanyama 2010:646
(3) Johnsson-Latham 2007
(4) Räty & Carlsson-Kanyama 2010:647
(5) Räty & Carlsson-Kanyama 2010:648
(6) Räty & Carlsson-Kanyama 2010:647-148
(7) Westlund 2011:21
(8) Carlsson-Kanyama & Räty 2008:36
(9) Offenberger&Nentwich 2009:83, EEA 2005:8
(10) Carlsson-Kanyama & Räty 2008:23
(11) Carlsson-Kanyama 2005:24
(12) Naturvårdsverket 2009: 22
(13) Hansson 2007:11
(14) Carlsson-Kanyama & Räty 2008:41-42
(15) Carlsson-Kanyama & Räty 2008:42