Energi - NIKK

Energikonsumtionen är störst i industrialiserade länder och tillväxtekonomier. Ändå har könsaspekter av energikonsumtion först tagits upp i ett Syd-perspektiv. Där lyfts skillnader fram mellan hur kvinnor och män använder energi, och också påverkas olika och har olika fördelar av hur energisystemen ser ut. Centralt här var planeringen, så att både män och kvinnor gynnas. Det här tillvägagångssättet applicerades senare också i ett Nord-perspektiv.(2)

Könsaspekter på hushållens energianvändning

Man kan undersöka hushållens energianvändning genom att se på direkt energianvändning, den el och de bränslen som förbrukas, och indirekt energianvändning, energin som krävts för att producera, transportera, sälja och återvinna varor som används (3).

Det finns inte mycket forskning specifikt på hushållens konsumtion ur ett könsperspektiv. Studier över mäns och kvinnors konsumtion överlag visar ändå på skillnader bland annat när det gäller matvanor och transporter. Män äter i medeltal mer kött än kvinnor, och män reser mer. Forskning har visat att räknar man om konsumtionen till energiförbrukning betyder högre konsumtion även högre energiförbrukning.

En studie som undersökte detta och inkluderade både den direkta och den indirekta energiförbrukningen hos singelkvinnor och singelmän i Grekland, Norge, Sverige och Tyskland, visade att mäns totala energianvändning var högre än kvinnorna i alla länder. I Sverige var skillnaden 22 procent och i Norge 6 procent (4). Orsaken till att skillnaden mellan kvinnor och män var så liten i Norge har förklarats med att konsumtion är kopplat till inkomst, och att norrmän överlag har mer pengar (5). Resultatet visade att det finns fyra stora energikategorier för både kvinnor och män: bostad, transporter, rekreation och livsmedel. Skillnaden mellan mäns och kvinnors energiförbrukning var störst när det gällde transporter, som i Sverige utgjorde nästan 40 procent av mäns totala energiförbrukning, medan siffran för kvinnor var ungefär 25 procent. (6). Läs mer om undersökningen här.

Direkt energikonsumtion i hushållen

Den direkta energianvändningen är central i hushållen, energi behövs till matlagning, uppvärmning, ljus och för en mängd hushållsmaskiner. Många av apparaterna som kylskåp, frysboxar eller torktumlare är förknippade med sysslor som ofta utförs av kvinnor. Trots förbättringar i energieffektivitet står de för en stor del av hushållens elkonsumtion – 2005 stod större apparater för ungefär hälften av elkonsumtionen i EU-15 medan mindre apparater som teve och datorer stod för 35 procent och belysning stod för 20 procent av elkonsumtionen (7).

Hittills har dock inte hushållens konsumtion undersökts systematiskt ur ett könsperspektiv, och det är rätt få studier som huvudsakligen fokuserar på sambandet mellan hushållens energianvändning och kön (8). Undersökningar som gjorts i olika europeiska länder visar på olikheter i hur kvinnor och män använder energi. Det är däremot svårt att dra allmänna slutsatser om kvinnors roll i energikonsumtionen. Skillnader är inte bara förknippade med kön utan är också kopplade till ålder, om man är gift, och arbetsförhållanden (9). Det har visat sig att:

• Energiförbrukningen är högre i tvåpersonshushåll där båda har en inkomst jämfört med hushåll med bara en inkomst. Det här kan förklaras av högre inkomst möjliggör att man har fler hushållsmaskiner, men också av ett behov av att utföra hushållsarbetet mer effektivt.
• Äldre kvinnor använder mindre energi än yngre kvinnor. Orsaken är ändrad livsstil, till exempel mindre matlagning och större sparsamhet.

Män och kvinnor sparar energi på olika sätt

Energianvändningen i hushållen är en fråga som genomsyrar så gott som alla uppgifter som utförs i hemmen. Mönstren bakom kvinnors och mäns direkta energianvändning i hushållen är komplexa, men det faktum att kvinnor ofta har huvudansvaret för hushållet och enligt undersökningar gör mer än 80 procent av besluten då det gäller vad som köps i hushållet (10), gör att kvinnor ofta är i nyckelposition då det gäller energieffektivitet för till exempel matlagning och tvätt. (11)

Forskning visar också på skillnader i hur kvinnor och män tar till sig av energisparkampanjer. Män tar huvudsakligen ansvar för tekniska förbättringar, till exempel isolering, medan kvinnor lättare gör ändringar i sitt eget vardagsliv, till exempel då det gäller tvätt och andra hushållssysslor som kvinnor traditionellt har skött (12).

Forskning har visat att kvinnor är mer intresserade av att spara energi och att de föredrar förnyelsebara energikällor i högre grad än män. Nyare forskning visar däremot att män känner bättre till förnyelsebar energiteknologi, och är mer positivt inställda till dem än kvinnor. Kvinnor förefaller vara mer positivt inställda till att använda fossila energikällor, men motsätter sig kärnkraft i högre grad än män. (13).

Hur tillämpa information om kön och energi?

Information om könsaspekter av energianvändningen kan användas till exempel då samhällsinformation ska utformas. Då det gäller riktade kampanjer för energieffektivitet och energiminskning kunde information om bensinsnål bilkörning kunde riktas främst till män, eftersom män i genomsnitt köper mer bränsle (14). Ett annat förslag är att man borde hitta enkla sätt att bedöma energibelastningen hos varor och tjänster. Kvinnor är enligt flera undersökningar mer villiga att ändra sin konsumtion, och det här kunde hjälpa kvinnor att leva mer energieffektivt. (15)

Det faktum att kvinnor ofta är mer villiga att ändra sitt beteende för att minska sin klimatpåverkan medan män oftare tar till tekniska lösningar, ignoreras dock i många strategier för hållbar energikonsumtion. Det kan leda till en ”feminisering av ansvaret att spara energi”. (16) För att undvika det behövs kunskap om de komplexa samband som finns mellan energi och kön.

Läs mer: Som framgår ovan är energianvändning tätt kopplat till frågor om transport, mat och konsumtion.

Illustrationsfoto: Colourbox

 

(1) EEA 2009
(2) Schultz & Stiess 2009:38
(3) Räty & Carlsson-Kanyama 2010:646
(4) Carlsson-Kanyama & Räty 2008:24, Räty & Carlsson-Kanyama 2010:647
(5) Westlund 2011:21
(6) Carlsson-Kanyama & Räty 2008:28, Räty & Carlsson-Kanyama 2009:3
(7) Schultz & Stiess 2009:37
(8) Carlsson-Kanyama & Räty 2010:6
(9) Schultz & Stiess 2009:38
(10) OECD 2008:65
(11) Schultz & Stiess 2009:38
(12) Carlsson- Kanyama & Räty 2008:24, Schultz & Stiess 2009:39
(13) Eurobarometer 2007:31
(14) Räty & Carlsson-Kanyama 2010:648
(15) Carlsson Kanyama & Räty 2008:42
(16) Schultz & Stiess 2009:40