Historisk översikt - NIKK

Internationella klimatförhandlingar påbörjades för över 20 sedan då världens länder, med några undantag, anslöt sig till Förenta Nationernas klimatkonvention, UNFCCC. Konventionen godkändes i Rio de Janeiro 1992 under FN:s konferens om miljö och utveckling, det så kallade ”Earth Summit”. Konventionens syfte är att minska den globala fuppvärmningen och att hantera dess effekter på miljön och befolkningar. 192 stater har ratificerat konventionen.

Rio Earth Summit

Utöver Klimatkonventionen godkände man i Rio de Janeiro också:

• Agenda 21
• Konventionen om biologisk mångfald, CBD
• Konventionen för ökenspridning och torka, UNCCD
• Rio deklarationen

Till klimatkonventionen hör det så kallade Kyoto-protokollet, som är mera bindande och anses vara starkare än själva konventionen. Både klimatkonventionen och Kyoto-protokollet saknar referenser till kön. Men konventionerna om biologisk mångfald, ökenspridning och torka samt Agenda 21 inkluderar ett könsperspektiv.

De nordiska länderna har under de senaste fyra åren i samarbete med Global Gender and Climate Alliance och andra strävat att i klimatkonventionen inkludera bestämmelser om inkluderande av ett jämställdhets- och kvinnoperspektiv. För att nå detta mål har man bland annat arrangerat möjligheter för klimatexperter och beslutsfattare att utreda klimat- och jämställdhetsperspektivet och finansierat kvinnors deltagande från Syd i förhandlingarna. Över 3000 sakkunniga och beslutsfattare har deltagit i dessa evenemang, kvinnliga delegaters mängd har ökat och fem anpassningsprogram med ett jämställdhetsperspektiv har blivit färdiga. De viktigaste punkterna av avtalets utkast hänvisar till kvinnors aktiva deltagande åtta gånger. (Aira Kalela)

Kyoto-protokollet och kön

Totalt har 184 länder ratificerat Kyoto-protokollet sedan den trädde i kraft i januari 2007. 37 industrialiserade länder samt EU har förbundit sig att minska sin utsläppsnivå från 1990 med i medeltal 5 % fram till 2012.

Konventionens undertecknare träffas en gång om året på så kallade COP-möten för att granska konventionens framskridande. Konferenserna har utmynnat i en rad aktiviteter och rekommendationer med anknytning till könsaspekterna av klimatförändring. Kvinnor nämns för första gången officiellt i resolutionstexten från COP7 i Marrakech 2001. Läs mera om könsperspektiv i COP-processen här (s.30) samt om jämställdhetsevenemang under COP-processen här.

Tio år efter Rio de Janeiro arrangerades ett toppmöte i Johannesburg (2002) om hållbar utveckling, ”Rio +10”. På toppmötet diskuterades Agenda 21 ur ett jämställdhetsperspektiv och man konstaterade att utvecklingen gick i rätt riktning internationellt, nationellt och lokalt men att framstegen ofta var splittrade och ad hoc.

Kommissionen för hållbar utveckling bestämde år 2003 att göra kön till ett genomgående tema i allt sitt arbete ända fram till 2015.

FN:s kvinnokonferenser

FN har på flera kvinnokonferenser lyft upp sambandet mellan kön och klimatförändring. I Nairobi 1985 fokuserade man på kopplingen mellan utveckling, jämställdhet och kvinnors deltagande. FN:s miljöorganisation UNEP arrangerade en specialsession om kvinnor och miljö. I Beijing 1995 identifierade man miljön som ett av tolv kritiska områden för kvinnor. Beijing plattformen för handling lyfter upp kopplingen mellan kvinnor och miljö. Läs mera om EIGEs arbete runt detta tema här. 

FN:s Kvinnokommission har likaså fokuserat på jämställdhet och klimatförändring:

• 2002 krävdes jämställdhetsintegrering i forskning angående klimatförändringens effekter och orsaker.
• 2008 konstaterade kommissionen att klimatförändringens effekter inte är könsneutrala  och att de direkt påverkar kvinnors liv på grund av kvinnors traditionella arbetsuppgifter. Kommissionen krävde finansiering för jämställdhetsarbete och att regeringar skulle jämställdhetsintegrera den nationella miljöpolitiken, förstärka mekanismer och stöda kvinnors deltagande i beslutsfattande. 
• 2009 arrangerade de nordiska länderna under Islands ordförandeskapsår ett expertseminarium om jämställdhet och klimatförändring i New York.

Kvinnokonventionens kommitté gav 2009 ett utlåtande om kön och klimatförändring som krävde att stater skulle inkludera jämställdhet mellan könen som en genomgripande princip i klimatavtalet som man förväntade sig att skulle bli klart under COP15 i Köpenhamn samma år.

Viktigt att inkludera kvinnor i internationella klimatförhandlingar

Kvinnor är underrepresenterade i de internationella klimatförhandlingarna, även om kvinnors deltagande ökat. I januari 2009 konstaterade FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon att världen ser bättre resultat när kvinnor inkluderas i arbetet att bekämpa klimatförändringen. Han uppmanade medlemsstater att stöda en livsmiljö där kvinnor är centrala beslutsfattare angående klimatförändring och han lovade utnämna mera kvinnor till högre tjänster.

 

Bild: Colourbox