Mat - NIKK

Mat är ett specifikt område av konsumtion, där sambandet mellan miljö och klimatförändringen är tydligt, och där det också finns könsrelaterad statistik och undersökningar. Ett exempel är köttkonsumtion, och FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) beskriver hur forskning kopplar ihop köttkonsumtion med klimatförändringen. Enligt en rapport från FAO (2006) utgör det animaliska lantbruket en allvarlig belastning för miljön. Rapporten lyfter fram att den globala köttproduktionen förväntas öka med mer än hälften från 229 miljoner ton år 1999/2001 till 465 miljoner ton år 2050. Rapporten pekar också på att mängden djur som föds upp för vår köttkonsumtion hotar jordens biodiversitet.

Av den totala jordbruksarealen används ungefär 70 procent för köttproduktion. Det är 30 procent av jordens totala landareal och expansionen av gräsmarker för djurhållning är den största orsaken till avskogning. Djurhållningen utgör en stor del av de av växthusgas utsläpp som förorsakas av människan. I själva verket står djurhållningen för 18 procent av alla utsläpp av växthusgaser, en större andel än hela transportsektorn. (1)

Kön och kostvanor

I de flesta studier om mat och ätande är kön en faktor som har betydelse (2). Ser vi på kvinnors och mäns kostvanor, visar undersökningar på att kvinnor och män till en viss grad äter olika. Resultaten från skandinavisk forskning (3) pekar på att:

• Kvinnors kost i genomsnitt innehåller mer frukt, grönsaker och surmjölksprodukter
• Mäns kost innehåller mer potatis, kött, bröd och margarin

Män äter alltså mer kött än kvinnor, också relativt sett då man beaktar olika energibehov för män och kvinnor (4). I ljuset av problemen med ökande djurhållning kan det vara intressant att se hur konsumtionen av animaliska livsmedel ser ut ur ett könsperspektiv. En dansk undersökning från 2006 dokumenterar att män äter mer kött än kvinnor. Män äter i genomsnitt 139 gram kött och köttprodukter per dag, medan kvinnor äter 81 gram (5). Däremot äter kvinnor ofta mer surmjölksprodukter. Både kvinnor och män spelar sålunda en roll i förhållande till djurhushållningen, men de gör det på olika sätt, och dessa kan ha olika CO2 utsläpp och därmed olika konsekvenser för miljön. (6)

Undersökningar visar också på skillnader mellan vad kvinnor och män lägger vikt på då de handlar mat (7). Undersökningarna visar att kvinnor generellt är mer kostmedvetna än män. Fler kvinnor än män läser förteckningen över ingredienser, och kvinnor använder fler upplysningar från dem. En norsk undersökning pekar på att en majoritet av kvinnorna önskade att förteckningarna skulle göras mer fullständiga och omfatta alla ingredienser (38 procent av kvinnorna, 21 procent av männen), medan det var något fler män (44 procent mot 40 procent av kvinnorna) som önskade att de skulle använda enklare ord och att listorna skulle vara kortare. Det finns alltså skillnader i kvinnors och mäns medvetenhet om mat, och det påverkar hur vi ser hållbar konsumtion. (8)

Hållbar mat

Under de senare åren har det skett en ökning i efterfrågan på hållbara matvaror. En dansk konsumtionsundersökning (9) visade att kvinnor i högre grad än män tycker att alla har ett ansvar för att de producerade varorna är hållbara. Särskilt kvinnor, 81 procent av de tillfrågade, önskar att mat- och dagligvaror skulle vara klimatmärkta, det samma ansåg 67 procent av männen. Den här och andra undersökningar tyder på att det finns skillnader mellan kvinnors och mäns konsumtion, vilket ger dem olika miljöutsläpp. Men det behövs flera och mer miljöinriktade studier för att kunna utvärdera dessa skillnader och de konsekvenser de har för klimatförändringen (10).

Däremot pekar en finsk undersökning på att när då det gäller att slänga bort mat är det kvinnor som bor i singelhushåll som toppar listan. I hushåll med flera personer inverkar även vem som gör inköpen på hur mycket mat som slängs. Där kvinnor gör inköpen slängs mer mat än om en man eller en man och en kvinna tillsammans gör uppköpen. (11)  Läs mer om undersökningen här.

Förklaringar på könsskillnader i matvanorna

Orsakerna till dessa könsskillnader i kostvanorna är komplexa, och det finns flera förklaringar på varför kvinnor och män äter olika och lägger vikt vid olika aspekter då de handlar mat (12). I länder i väst har de flesta stora valmöjligheter när det gäller mat, och de kostval och preferenser som människor har är även förknippade med hur de signaler sin identitet till andra. Detta gäller också för deras könsidentitet – här kan man till exempel något stereotypt föreställa sig hur en ”riktig” man beställer en stor biff, medan en ”riktig” kvinna väljer en sallad – men det är också beroende av vilket livsskede man befinner sig i, samt tillgång till ekonomiskt och kulturellt kapital. När det gäller klass och köttkonsumtion, tyder en norsk studie på att köttkonsumtion och klass har större betydelse när det gäller män. Kvinnors köttkonsumtion påverkades inte av skillnader i socioekonomisk status, medan högutbildade män åt något mindre kött än lägre utbildade män (13).

Grunden till många matvanor läggs redan i tidig barndom, och ofta är individen inte medveten om sina konsumtionsvanor, medan andra kostval och preferenser är resultatet av mer medvetna beslut. Kostval kan alltså fungera som markörer mellan olika grupper, och det blir en del av kroppen genom att det påverkar dess form, storlek och komposition. (14)

Illustrationsfoto: Colourbox

 

(1) Oldrup & Breengaard 2009
(2) Kjærnes 2001:283
(3) Fagt m.fl. 2008, Roos 2011
(4) Lindstad 2009:8
(5) Fagt 2008:38
(6) Oldrup & Breengaard 2009
(7) Forbugerredegørelse 2008, Jensen & Holm 1998
(8) Oldrup & Breengaard 2009
(9) Forbugerredegørelse 2008
(10) Institute for Social-Ecological Research
(11) MTT 2010
(12) Warde 1997, Lupton 1996, Jensen & Holm 1998
(13) Lindstad 2009:11
(14) Oldrup & Breengaard 2009