Konsumtion, kön och klimat i siffror
Nordiska länder finns i toppen då man jämför ekologiska fotavtryck, både i Europa och i världen. Samtidigt visar statistik på att det finns skillnader i hur kvinnor och män konsumerar. Här kan du hitta siffror och undersökningar på konsumtion och kön från nordiska länder.
Enligt siffror från 2001 är det ekologiska fotavtrycket för en EU-medborgare i genomsnitt 3,8 hektar. Flera nordiska länder har ett dubbelt så stort fotavtryck: Sverige, Finland, Danmark och Norge ligger mellan 6 och 7 ha/person (uppgifter för Island samt Färöarna, Grönland och Åland saknas). Detta ska ses mot bakgrunden att om jordens yta delades jämnt mellan alla världens människor skulle siffran per person vara 1,8 ha. Globalt är det bara Förenade Arabemiraterna, USA, Kuwait och Australien som har ekologiska fotavtryck som är större än 7 ha/person. (1) Kvinnor tenderar att ha ett mindre ekologiskt fotavtryck än män (2), men samtidigt visar forskning att utsläppen ökar med högre inkomst, både bland kvinnor och bland män (3).
Hur samverkar kön och konsumtion?
Hållbar konsumtion har funnits på agendan internationellt sedan Earth summit i Rio 1992. Men väldigt lite uppmärksamhet har getts åt hur kön inverkar på individers konsumtion och livsstil (4). Forskning visar ändå på att mäns och kvinnors konsumtion skiljer sig på en rad punkter, både i utvecklingsländer och i Europa och nordiska länder. Kvinnor tenderar att köpa mer basvaror och mat, kläder och hushållsartiklar medan män oftare köper dyra kapitalvaror som hus, bilar och elektronik. (5)
Statistik från Sverige på mäns och kvinnors konsumtion mätt i kronor, visar att män använder mer pengar på transporter (1350 sek) än kvinnor gör (740 sek). Män äter också mer ute (2010 sek) än kvinnor (1370 sek), och män använder mer pengar på alkohol (360 sek) och tobak (620) jämfört med kvinnor, som använder i medeltal 160 sek på alkohol och 380 sek på tobak (6). Här ingår alltså även hälsoaspekter.
Kvinnor däremot köper mer konsumtionsvaror och hygienartiklar (820 sek) än män gör (190 sek), kvinnor köper mer kläder och
skor (4720 sek) jämfört med män (3010 sek). Det här framgår ur tabellen nedan (7):
Typ | Män | Kvinnor | Mäns konsumtion i förhållande till kvinnors |
Utemåltider | 2010 | 1370 | 3/2 |
Alkohol | 360 | 160 | 2.5/1 |
Tobak | 620 | 380 | 2/1 |
Konsumtionsvaror | 190 | 820 | 1/4 |
- ink. hygienartiklar | 40 | 800 | 1/20 |
Kläder och skor | 3010 | 4720 | 2/3 |
Hälsovård och sjukvård | 1470 | 2450 | 2/3 |
Transport | 1350 | 740 | 3/2 |
- av vilket bilreparering och service | 670 | 380 | 2/1 |
Fritidsaktiviteter | 2800 | 2650 | 1/1 |
- av vilka sport | 1350 | 970 | 3/2 |
- böcker, tidningar, tevelicens | 430 | 690 | 2/3 |
Andra undersökningar visar på liknande skillnader mellan kvinnors och mäns konsumtion. En studie där Sverige och Norge ingick fokuserade på singelhushåll och räknade om deras konsumtion till energianvändning. Studien visade att män konsumerade mer då det gällde transporter, utemåltider, alkohol och tobak. Kvinnor dominerade däremot då det gällde mat, hygien- och hushållsartiklar. Män hade också en högre energiintensitet (mega joule per SEK) i sin konsumtion än kvinnor – i alla inkomstgrupper. Totalt sett använde singelmän utan barn i Sverige 22 procent mer energi än kvinnor i samma situation. I Norge använde singelmän 8 procent mer än kvinnor (9). Läs om undersökningen här. Samtidigt visar forskning att kvinnors och mäns konsumtionsmönster närmar sig varandra, till exempel att framför allt unga män lägger mer pengar på personlig hygien än tidigare (8).
Kvinnor bojkottar oftare
Forskning visar på att man i de nordiska länderna rankar högre än de flesta andra västeuropeiska länderna när det gäller att använda marknaden som en arena för politiska val, som att bojkotta vissa varor och att välja ekologiska eller rättvisemärkta produkter (”political consumerism”). Forskning visar att kvinnor oftare än män gör sådana här val, i alla nordiska länder (10). I en studie löd frågan om deltagarna gjort något av dessa under de senaste 12 månaderna. Resultatet visade att totalt omkring hälften svarade jakande på den frågan, varav 15-30 procent fler var kvinnor än män. Vanligast var det i Sverige, där 67 procent av kvinnorna och 54 procent av männen svarade jakande på frågan. Minst gjordes politiska val i Norge, 44 procent av kvinnorna och 34 procent av männen svarade jakande på frågan. Könsskillnaden var störst i Finland, där 55 procent av kvinnorna och 38 procent av männen hade antingen bojkottat eller valt certifierade produkter. Det här framgår ur tabellen nedan (11):
Danmark | Finland | Norge | Sverige | |
Kvinnor | 52 | 55 | 44 | 67 |
Män | 44 | 38 | 34 | 54 |
Sammantaget är kvinnors och mäns livsstil och konsumtion kopplade till de ekonomiska resurser som de har tillgång till, men det handlar också om attityder, moraliska och etiska värderingar och hur de relaterar till andra människor och naturen (12).
Illustrationsbild: Colourbox
(1) WWF 2004:10
(2) Johnsson-Latham 2006:15
(3) Westlund 2011:21
(4) Johnsson Latham 2006:3, Schultz & Stiess 2009
(5) Schultz & Stiess 2009:27
(6) Johnsson-Latham 2007:39
(7) Johnsson-Latham 2007:39
(8) Konsumtionsrapporten 2010:33
(9) Räty & Carlsson-Kanyama 2010:647
(10) Micheletti&Isenhour 2010:134
(11) Ekström 2010:134
(12) Johnsson-Latham 2006:15
- Ekström, K. (ed). 2010. Consumer behaviour, a Nordic perspective. Studentlitteratur.
- Institute for Social-Ecological research (ISOE). n.d. http://www.isoe.de/english/projects/gesond.htm
- Johnsson-Latham, G. 2006. Initial study of lifestyles, consumption patterns, sustainable development and gender: Do women leave a smaller ecological footprint than men? Report from the Swedish Ministry of Sustainable Development.
- Johnsson-Latham, G. 2007. A study on gender equality as a prerequisite for sustainable development. Report to the Environment Advisory Council, Sweden 2007:2.
- Konsumtionsrapporten. 2010. Konsumtionsrapporten 2010. Centrum för konsumtionsvetenskap, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
- Micheletti, M. & Isenhour, C. 2010. Political consumerism i: Ekström, K. (ed). Consumer behaviour, a Nordic perspective. Studentlitteratur.
- Räty, R. & Carlsson-Kanyama. 2010. Energy consumption by gender in some European countries. Energy Policy. 38, 646 –649.
- Schultz, I. & Stiess, I. 2009. Gender aspects of sustainable consumption strategies and instruments. Eupopp, Policies to promote sustainable consumption patterns. Institute for Social-Ecological Research (ISOE).
- Westlund, J. 2009. Shopping queen. NIKK Magasin 2/2009.
- Westlund, J. 2011. Consumption perspective redravs emission maps. Emissions exported. NIKK Magasin 2/2011.
- WWF. 2004. Living planet report 2004. assets.panda.org/downloads/lpr2004.pdf